hemkänslobefrämjande attribut


katt
kakelugn
piano

Hjälp mig fylla på listan
... på vad som skapar hemkänsla!


I mitt rum i barndomshemmet
hade jag en kakelugn
som svalde 80 cm långa vedträn.

På andra sidan - inne i finrummet
stod den här kaklelugnen, utan luckor
och blev varm och go´.
Den eldades från mitt rum.

I morse beskrev jag ljudet 
för min son
hur det lät 
om mornarna 
när pappa kom in och tände brasan.

Det där gnisslet från luckorna.


skåpet

Det gamla hörnskåpet i två delar
stod på "Bobergs" när vi köpte den stugan 1977.
Sedan har mamma målat det i äggoljetempera 
som så många andra möbler.
Skåp är vackra!

Någon gång skall jag måla mina köksskåp
invändigt i vackra färger 
och sätta upp hyllband.

Älskar tanken att överraskas
när man öppnar ett vanligt, 
tråkigt köksskåp i lägenheten
för att mötas av
 något helt oväntat!
.

T I P S ! Kolla kopparna där nere till höger! 
De står tryggt och säkert staplade 
i avskurna saftflasor 
som det skurits en lodrät skåra i för öronen.



Trevlig helg önskar,

Så roar sig en sann bohem

Jag brukade leka Kom-i-håg-leken när jag var liten med min bror Erik.
Vi samlade ihop små saker ur huset och lade dem på en gul bricka.
En av oss blundade och den andre tog bort en sak.
Vilken sak?
Nu leker jag samma lek med min son Noak.
- Och nu för tiden har jag en plåtask full av små saker som vi plockar fram.
Nu ropar Noak.
Han vill att vi leker kom-i-håg-leken.
Hans gör äpplepaj.

Ja, så roar vi oss på soliga fredagar - vi sanna bohemer!



English: We used to play the momory-game my brother and I when I was a little girl. We walked around in the house and gathered little cute (important that they were CUTE) We put them on a yellow trade and one of us closed our eyes as the other one removed one of these little things. Wich thing was it??? 

Now I plat the same game with my son Noak but now I have a special green tinbox full of little things for the memorygame.

This is how a true bohemian entertain herself on a sunny Friday in Stockholm, Sweden.

Det gör mig absolut ingenting!

Semlor i januari? 
Nej tack!

Påskliljor i februari?
Gärna!

Önkar dig en härligt solig dag!

Design with heritage



Igår var jag i Brusewitz Designs ateljé för att göra ett reportage tillsammans med fotografen Jessica Gow (men bilderna här är mina). 
Systrarna Thyra och Ebba Brusewitz förvaltar lätt tusentals timmar kvinnokraft. De har nämligen tagit sig an uppgiften att ge omsorgsfullt sydda monogram, fint virkade spetsar och väl valda pärlor ett värdigt liv igen. 
Generationer av kvinnor, och deras hantverk som inte var något värt, blir designprodukter som jag och många andra gillar 2012. Det är stort.
Det skönaste är att var sak har sin historia. För kanske har en pärla i lampan suttit på en riktig prinsessa. Och spetsen kan vara knypplad av någon som sjönk med Titanic. 
Jag älskar att fantisera så.


Varje föremål får ta sin tid att tillverka för Ebba och Thyra. Det tycker jag också om.
Spana in www.brusewitzdesign.com

Jag blir inspirerad!

Jag är kär i vårt hus


Första gången jag såg det här huset var när min kille (nu man) år 2000 körde runt i Duvbo i Sundbyberg och kollade vilka hus som svar till salu. Det var vinter och nästan högst uppe på ett berg kom vi inte längre med bilen för det var så halt. 
Där var huset. 
Gult som en sol. 
Den gulligaste villan jag sett.
Bergshyddan heter huset och är från 1903. Jag blir fortfarande lika glad när jag tittar på det. Och jag har fastnat med bilen i den emellanåt glashala backen oändligt många gånger. Senast i förrgår.
Kram!

Här bor jag!


Högst upp nära himlen bor vi; min man med sin flygel. Jag med mitt stafflí och min kamera. Och vi med vår son Noak.

Platsen heter Tensta, en lugn, vänlig förort till vår huvudstad. Ganska slitet är det... och med femtiotvå cigarettfimpar per kvadratmeter... och med en väldig massa betong...

Ett liv kan rymma många liv. Just nu lever jag här i myllret av vackra människor från hela världen. Bara i vår trappuppgång har vi grannar från Eritrea, Sverige, Grekland, Polen, Cuba, Turkiet, Pakistan, Iran osv...

I går var jag nere hos Mittra och drack te.


Läckra tulpaner för passionens skull


Har du sett filmen Plesantville? Den handlar om två syskon som hamnar i en såpopera från 1950-talet där allt är svartvitt. Alla är hyfsat lyckliga och allt går sin gilla gång. Tills allt förändras. Människorna upptäcker sina passioner och hittar sanna glädjekällor. 
Plötsligt får blommorna, konsten och människorna färger. 
Lite så kan jag känna en gråmulen kylig vinterdag när jag kommer hem med en bukett tulpaner. 
Plötsligt får huset, trots det vinterkalla ljuset, färg.


Att arrangera tulpaner är inga konstigheter. Min dotter kom hem med några tulpaner som hon hittat på soptippen hos en trädgårdsmästare vi känner. Hon överraskade mig med dem i ett vanligt litet glas bredvid min säng.
Jag tycker att hon var supersmart när hon beskar stjälkarna. För vem har sagt att tulpaner måste ha långa stjälkar? Det här är ett perfekt sätt att arrangera tulpaner som ska stå på middagsbordet så kan man garanterat se varandra ovanför blommorna.


Och vem har sagt att man måste ha ett helt fång med tulpaner? Jag köper ofta en färdigpackad bunt tulpaner och så sprider jag ut dem i huset. Här ovan har jag ställt tre tulpaner på en fakirbed i en skål. Elegantare blir det inte.
En fakirbed är en liten järnplatta med piggar i. Man lägger plattan längst ned i en skål, en vas, en tallrik eller vad man nu vill arrangera i. Sedan sticker man fast stjälkarna. Busenkelt och garanterad effekt.


Med en enkel tulpan...
Så här gillar jag också att göra. En enda tulpan i en flaska. När jag jobbar på det här sättet kan en enda bukett tulpaner från mataffären sprida färgglädje i stora delar av huset.


Jag köper alltid svenska tulpaner. Jag tycker att det är dumt att köpa blommor som transporterats långa sträckor när det finns närodlade. Tulpaner odlas över stora delar av landet så det går att köpa lokalt odlade tulpaner nästan överallt i Sverige.
Nu finns dessutom tulpaner som odlarna har klimatkompenserat för via Vi-skogen - kolla in Alvebäcks tulpaner. 
Jag skulle inte köpa tulpaner när det inte är säsong. Tumregeln är från nyår till påsk - som de traditionellt odlats. Det är helt galet att vi lever i en värld där vi käkar färska blåbär på vintern och vill ha tulpaner på hösten. Det är inte naturligt. Det är dåligt för miljön. Och det är dåligt för tulpanerna.
Jag gillar att längta efter rätt årstid. 
Tulpantid.


Kram!
/Helena

Vi bubblar av bohemchica idéer


Kastar mig från ett supertrevligt samtal med Börje - japp jag intervjuade just hockeylegenden - tillbaka till verkligheten i mitt Villa Villekulla. Vad kan man vara annat än på bra humör efter att ha pratat med världens trevligaste hockeyspelare. Men det är inte allt. 
Idag börjar porträttkonstnären Olga Magnusson och jag äntligen att blogga. 
Vi utlovar världens bohemchicaste inredningsblogg där vi delar med oss av några av världens bästa idéer för dig som gillar att skapa och uppskattar det som andra har gjort. Ungefär så. 
Nyckelordet för bloggen är "HEM" det handlar för oss lika mycket om att vara hemma i sig själv som i sin bostad.

Peace & Love

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...