The True Bohemians

Skönare för själen

Jag är ingen minimalist.

Men det är vilsamt att inte behöva se alla saker på samma gång.

Samtidigt gillar jag glasdörrar.

Hittade ett skirt mönstrat tyg.

Klippte till bitar och satte fast bakom dörrarna till skåpen i köket med hjälp av en häftpistol.

Jag älskar gamla välanvända stolar.
Jag tänker att på varje stol har det suttit en massa härliga bakar... Suttit skönt medan huvudet kanske har tänkt en massa dumheter...
Dessutom är det så praktiskt med stolar. Rätt vad det är är huset fullt och alla behöver något att sitta på. Jag tycker inte att man kan få för många stolar i ett hem. (Min man håller inte med.)
Stolarna på bilderna är handplockade av stilsäkra Paula Malm för hennes inspirationsutställning på Antikmässan som jag besökte igår.

Paula Malm är expert på att välja exakt rätt nyans av blågrått - nu syns färgen på väggen inte så bra på bilderna, men den är mitt i prick som bakgrund till enkla och härligt slitna möbler.

Återbruk - av blommor

Klipp till foderblad i önskad färg och form av kraftigt papper.

Trä på dem på dina vissnade skönheter

och VIPS blir dina blommor redo för ett liv till!

idé: min fiffiga mamma

En möbel med en överraskning

Jag gillar att omge mig med saker jag blir glad av.

Den här byrån är inte min, men den är en typisk möbel som gör mig på bra humör. Varför?

Egentligen är det en tråkig gammal praktisk förvaringsmöbel. Knappast snygg. Förrän någon drar ut en låda!

Ränderna i lådan ger samma effekt som ett färgglatt foder i en grå kavaj.

Byrån är målad av Niklas Zander, elev på Beckmans Designhögskola, på uppdrag av färgtillverkaren Alcro. Jag såg byrån på Stockholm Furniture Fair 2012.

Glad!

minnen

Sommaren 2011 blev full av minnen, känslor och avsked. Barndomshemmet såldes och en epok gick ur tiden. På bilden skymtas vaggan mamma ritat och pappa byggt som flera av mina syskonbarn legat i. De brukade göra så - mamma ritade och pappa gick ut i garaget och snickrade. Här ligger dockan jag fick när jag var liten - den var lika stor som jag då. När ansiktet blivit för nött klädde mamma om huvudet och broderade på ett nytt ansikte. Sådan är hon min mor - fiffig. Och en sann bohem. Dockan har min gamla klänning på sig. Bredvid ligger resväskan jag brukade ha när jag gav mig ut i världen. Tapeten i blått och guld köptes för fem kronor rullen på Skogaholms färg och sattes upp 1979...

snuva och snygga förpackningar

Jag plockar till mig bästa medicinen i förylningstider med nysmyckad hand.

Medans sonen kurerar sig, roar han sig med att snurra till fina ringar. En sådan jag har på bilden högst upp :-)

Jag har packat in bilder klara för leverans till en kund. Tycker det blir rätt fint. Blir glad av fina förpackningar!

Som portugisiska Claus Portos ljuvligt förpackade tvålar som jag högst sannolikt kommer att återkoma till i andra inlägg.

Vitlökens skira vita förpackning är inte dålig den heller. Har den gärna framme.

Hjärtliga hälsningar den 14 februari, 2012 från

Kreativa kids

Båda barnen, 6 och 10 år, är sjuka idag.

Jag satt i köket och skrev en artikel. De vilade på soffan i vardagsrummet.

Trodde jag.

De hade gjort dekorerat burkar.

En limpistol, en massa knappar, pärlor och fantasi är det enda som behövs ibland...

Kärlek!

Kanske har du redan det vackraste?

Det var nära nära att jag rusade iväg och köpte att fång med alla-hjärtans-dag-rosor i går.

Men istället såg jag mig omkring en gång till.

Tänkte på att jag brukar säga att skönheten finns i det ofullkomliga.

Hittade dessa blommor i en vas i ett bortglömt hörn i köket.

Jag arrangerade om dem på två fakirbäddar i en hjärtformad skål.

Kanske är det en bortglömd blomma som är finast?

Ha en fin alla hjärtans dag!

porträttören

Så här är det.

Jag började måla porträtt på beställning på 90-talet.

Det har blivit mest avgångsporträtt av offentliga personer

- och så något barn emellanåt.

Men nu...

Nu fotograferar jag också porträtt.

Här är min arbetsplats (köket).

I skåpet får jag undan mina färger och annat material.

I taket har jag lysrör med vitt fullspektra ljus

så att jag kan måla dygnet runt - om jag vill.

Det möbeleras om hela tiden när jag arbetar.

Speciellt när jag fotograferar.

Det finns mycket att berätta.

Här är länk till min porträtthemsida:

www.olgaportrait.com

Jag älskar mitt jobb!

Världens bästa köksö

Min köksö är en följetong som jag kommer att ha anledning att återkomma till då och då. Kring den här ön på två gånger en meter och tio centimeter tillbringar jag och familjen mycket tid.

När vi skulle välja bordsskiva till ön så kunde vi aldrig bestämma oss för vilket träslag som var finast. Så kom vi på att vi hade en gammal rätt snygg dörr som blivit över efter att ha fungerat som sänggavel under några år.

Med en måttbeställd glasskiva i härdat glas ovanpå är dörren nu en perfekt skiva på köksön. Det bästa av allt är att vi kan byta utseende på köksön när vi önskar. Just nu ligger en mix av bilder, Filmjournalen anno 1930-tal och nutida modemagasin, där.

Snart är det dags att byta.

Återkommer om det...

Kram!

Vackraste slipsen är virkad

Hur gör en mamma som har ett shoppingfritt år när barnen fyller år?

Det är inga problem kan jag meddela.

Mille önskade sig en slips och en slips blev det.

Jag är egentligen ingen virkerska men jag gjorde på känn. Ungefär så här:

Jag virkade med virknål 2,5 i ett yllegarn som skiftar i karibiska blåtoner, nyanser som gör mig badsugen.
I början hade jag 10 maskor som jag ökade till 16 jämt fördelat tills slipslängden var den önskade – en liten bit ovan brallorna. Sedan virkade jag ihop de yttersta maskorna en per varv tills slipsen fått en trekantig snibb längst ned. Då lade jag upp 10 maskor på stickor nr 2,5 och stickade tillräckligt långt för att kunna få till en slipsknut av det stickade. När jag hade tillräckligt för att göra en snitsig slipsknut maskade jag av. Sedan tog jag en stoppnål och sydde fast slipsen vid knuten.

Eftersom små barn bör kunna leka vilda lekar utan att bli strypta så trädde jag ett gummiband genom knuten på baksidan. Baktill fäste jag ett bikinispänne och för att göra bandet spännbart satte jag fast en sådan där plastgrunka som brukar sitta på BH-band på ena sidan om spännet. Se bilden ovan.

Och så kan jag inte låta bli att pynta… Jag avslutade med stjälkstygn på fri hand.

Vacker.

Peace & Love

breakfastmaker

I wasn´t quite able to capture the sence of the feast he surprised us with this morning. Instead the image will stay in the memory of our little family. I very much look at life through the lense of my camara. I can become anoying to the ones around me at times. And above all - the camara can become a hinder for me to be in the moment. To stay present.